20de diciembre, en smula bittert måste jag erkänna

 Man får praktiska konsekvenser av att gå omkring och tråna i huset en hel lördag. På det sättet då jag går omkring med en bedrövad min och känner mig eländig medans mamma pestar ner huset med hennes förkylningshosta. Jag hoppas verkligen inte att den smittar av sig på mig. 

 Jag vet inte hur jag visste att min lördag skulle bli som den blev; jag bara visste. Jag antar att min förmåga att känna av om dagen blir dålig eller inte, den har förbättras en aning den senaste tiden. Vilket egentligen är en ganska bra erfarenhet jag har skaffat mig, inte sant?

 Tillbaka till verkligheten, nu ska jag ta och fixa mig en matbit till lunch och leta fram ett dussin med filmer som kommer förbrukas ikväll. Jag ska förflytta mig till Annas place, den underbara vännen har erbjudit mig en sovplats! Och inte tackar man nej till det perfekta sällskapet? Aldrig i livet.

 Love preys the living and praises the dead.
på återseende
signed by; Therese


Kommentarer
Postat av: Anna

Du och jag är perfekta tillsammans, ja!

2008-12-20 @ 17:44:35
URL: http://anaolfsn.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0