Therese Zetterberg

 Så vart FAN HAR JAG TAGIT VÄGEN? Nej, juste. Ingenstans, lång historia om att det inte blev någon resa. En historia vi låter ligga bakom bokhyllan, där får den ruttna tills vi inte kan se den igen.. och vi drar nog aldrig fram den heller. hihi -.-

 Mamma har blivit min bästa vän det senaste dagarna och min bror har blivit en fiende. En fiende med vassa horn och bara morrar om man råkar nudda något som han äger. Ni som har syskon kanske känner igen er..
 Jag och mamma har planerat en resa nästa sommar och imorgon har vi stora planer. Idag/ikväll håller vi på att möblera om vardagsrummet. Kommer inte ihåg senast vi flyttade en möbel där.. haha, förmodligen när vi köpte en ny matta i våras. *fniss*

 Södra Bergets Spa Maskrosen. Deras slogan är "när kroppen mår bra kan även själen flyga"  vilket jag tycker låter, ganska intressant. Det blir då massa te, frukter och kalla drycker när man bara slappar och låter andra göra jobbet. Så min fredag förmiddag ska spenderas där med mamma och en vän. Där finns det även allt från tai chi till yoga, spännande!

Hejdå, hallå!

 Så jag har bestämt mig, jag åker iväg resten av lovet. Jag tar en paus från allt och alla, jag ska åka iväg långt bort från verkligheten. Jag ska även träffa pappa, känns som ett bra tag sedan jag såg han sist. Typ en månad, men det är ändå ett bra tag. Så jag har duschat, fixat till mig och klockan är bara lite över 10. Jag har varit vaken sen 07.20 eftersom jag somnade så tidigt igår.
 Nu när alla tankar far omkring med frågor som fick svar, men fler frågor dök upp på samma gång. Jag sitter vid datorn och det känns som att jag skriver ett "farväl-för-alltid-brev", lite patetiskt om man tänker efter. Jag har min väska stående på golvet bredvid mig, packad och klar. Jag har mobilen framför mig och jag bara väntar på att det ska ringa, att jag får beskedet om att resan verkligen blir av.

Jag har till och med glömt bort att äta, hur man nu lyckas med det. Så det blir en macka först!

 Ny kultur, nya miljöer, nytt rum, nya kläder, nya människor och ett helt nytt liv.

Ja, jag orkar inte skriva idag. Jag kommer nu att avslöja en hemlighet, men dock inte hela. Vadå, om man säger A får man säga B. Men så är det inte när det gäller denna sak. För sanningen är att jag har två bloggar, en för mig själv och en mer ärlig som handlar om mitt liv. Tänker inte nämna adressen, för det är typ ingen som vet vad den heter. Möjligtvis två personer, men det är min personliga blogg där jag verkligen använder min skrivarglöd och leker med konsten att skriva. Och det är alltid lika roligt att läsa den, verkligen. Så jag njuter och skriver för mig själv ikväll. Synd :)

 Det får räcka för dagen, jag har nämligen annat för mig nu!

 Peace and love
signed by; ThereseHeavenstone<3

 - Tid, vad ska det vara bra för?

 Så jag försökt använda min fantasi för att försöka hitta på något, i brist sitter jag i min tomma miljö framför datorn. Ska tid vara bra för att försöka komma på något man kan göra? Ska jag gå ut, ta en promenad i skogen kanske? Sy något, sitta och skissa i min ensamhet, eller ska jag bara sitta och se på när tiden bara tickar sin egen väg? Jag skulle kunna fortsätta läsa, fast jag har redan läst 60 sidor idag.. kanske sticka färdigt mina vantar? Städat har jag redan gjort, jag har ätit så jag är inte sugen på det precis..

 Nej, jag tror jag tar mobilen och ringer någon.

 tackochhej!
signed by; ThereseHeavenstone

OHFUCk. Allt händer och slänger sig över på vad, en timme? Hinner ju knappt andas, idiotidiot.

I don't wanna be the girl that has to fill the silence.
The quiet scares me cause it screams the truth.
Please don't tell me that we had that conversation!
I won't remember, save your breath, cause what's the use?

The sun is blinding,
I'm safe up high.
Nothing can touch me.

When it's good, then it's good, it's so good until it goes bad.
Until you're trying to find the you that you once had.
I have heard myself cry, never again.
Broken down in agony just trying to find a fit.

shululu..
signed by; ThereseHeavenstone

 Det susar när jag vaknar och jag hör hur det smäller i taket. Det var nämligen samma feta fluga som tydligen flyttat in hos mig, den hetsåkte in i taket hela tiden. Tänk er att vakna pga en fluga? Jaja, men så var det ju bara att gå upp och äta något.. släpade benen efter mamma till källaren och hjälpte henne att rensa och städa lite där.
 Ibland måste man hjälpa till, speciellt då våran familj bara innehåller 2 personer :)

 Yesterday once more; Lov. Jag ska njuta av varje sekund, det är mitt löfte. Så jag började kvällen med Agnes och Isabelle, mysigt. Agnes åkte hem pga huvudvärk så jag och I hamnade hos Dennis en sväng, vi fick ett gott skratt där, grymt kul. När vi drog därifrån träffade vi Anna och Elin och utbytte några fraser. Ögonen höll på att somna, så det blev jag och Isabelle framför min dator filmtittandes. Gamla goa "Linas kvällsbok",  jag kan inte låta bli att skratta åt vissa saker dom säger.  Efter en timme gick jag med henne halva vägen sen fick jag sällskap tillbaka hem av Hanna och Jesper, trevligt!

 Tiden rusar iväg, idag är det lax som serveras
 Tjingeling, undertecknat; ThereseHeavenstone

 Inga bor i våran familj och Inga gör allt, hon diskar, städar och håller rent.. Jag tror jag ska köpa en present till Inga idag för hon har nämligen namnsdag! Grattis

 Så dagarna går, flyter i takt med de perfekta tonerna. Att äntligen vandra fritt utan schemalagda dagar, denna vecka har varit spontan och härlig.

 Dans idag, jag kan inte sätta ord på hur mycket jag älskar det. Positiv energi är vad man får iallafall, när man kommer ut på de mörka gatorna efter klockan 6 så känner man bara hur det lyser upp av alla energi. Man vill dansa sig fram, men hejdar sig and act normal. Jag tackar dansen för att min höst är underbar, som sagt - jag har hittat något nytt att brinna för!

 Så barnvakt hit och barnvakt dit, jag njuter riktigt. För när jag är barnvakt innebär det lyx, glassa med godsaker och skratta - det gör jag verkligen. Vi är som syskon, jag och min underbara kusin. Så tighta, hand i hand genom livet, det är så det förblir! 



 Jag känner för att skapa idag, skapa något med händerna. Sluta tänka och agera. Fram med symaskinen den sista timmen av kvällen för här ska jag sy!

 Jag har en fluga i mitt rum. Och jag kom på mig nyss att jag satt och försökte öppna en konversation med honom. Han flyger bara runt uppe i hörnet och in i taket, och in i taket. Låter som att någon slår på en trumma nästan, det är en fet fluga vi snackar om. Men hur mycket jag än försöker tala flugans språk går det inte, jag frågar om han vill ha mat, om jag ska släppa ut honom, vad han nu vill mig och varför han inte är där alla andra flugor är under vintern. Men han ignorerar mig och fortsätter flyga in i taket, om och om igen. Albert får han heta. Den stackaren.

 Ni som känner mig vet att jag är världens djurvän. Spelar nog ingen roll om vad det är för något djur, jag hade ju senast en humla som favorit. Fast den dog av syrebrist skulle jag gissa, och jag fick ett svart hål i halsen.

 Jag ska åka och vara barnvakt, så jag blir bort ett bra tag. Kanske för mitt eget bästa, jag har prov imorgon och det kan behövas lite pluggning. Men först blir det att ragga åt sig lite olja på Statoil, det behövs fylla på i moppen. Gränsfall att lampan ska tändas.. vad nu det betyder. Pappa har försökt förklarat så mycket så många gånger, men det går in genom ena hållet och ut via andra hållet. Jag kan inte så mycket, men jag gör bara som pappa säger när det gäller det området. Blir bäst så!

 guess what, imorgon är det tisdag, som alla andra tisdagar?

tjingeling, undertecknat; ThereseHeavenstone

 Nu sitter jag här igen, likadan söndag som alla andra. Vad är det som är så speciellt med söndagar? Men för mig känns det som att söndag inte är en del av veckan, söndag har skapat en egen slag "vecka". Och varje månad måste vi uppleva ett antal olika söndagar som är ganska lika varandra. Lika tomma och tråkiga, även på sommarlovet är söndagarna sig lik. Söndag, kanske är det namnet som gör allt. Fel och döpa om söndag till något annat?...

 Jag sitter och väntar på ett samtal från min älskade vän Emma. Jag är redo med väskan, har packat bikini, pengar och clementiner och jag är på strålande humör. Ja, jag ska dyka ner i något roligt i väntan på att telefonen ska ringa..

 I Birsta spenderades tiden åt att få tillbaka min mobil(dock trasig). Lite problem är det ju med sms, eftersom halva skärmen är svart. Men det överlever jag nog eftersom det fortfarande går att ringa.
 Provsittandes i flera soffor så nu har baken fått smaka på olika sittytor, men ännu ingen favorit är hittad. Sedan var det utbyte av skor, jag fick nya likadana och sen köpte jag ett par bruna stövlar med minimal klack för att ha till vinterns vita gator. Ny klänning och leggings, sedan blev det storhandla på ICA MAXI.

 Middagen serverades inte förr än efter 8, men det gjorde ju ingenting alls. För det har varit en mor-och-dotter-dag utan småtjafs och bara vardagligt mingelprat vilket är bra någon gång då och då. Jag menar, utan henne hade jag inte haft det liv jag lever och det tackar jag henne för.

 Attans, klockan blev nu en sekund över. EN SEKUND, hejohå. Jag som hade tänkt skriva ett akutinlägg bara för att hinna innan klockan slog över till ny dag. Whatever, it's not easy to have one's own way!

shululu
signed by; ThereseHeavenstone

 Så ännu en fredag, början på en ny helg och nya händelser. Fredagar är alltid lika lätt och enkla. Skolan flyter som vanligt och bara tanken på att vakna nästa morgon och veta att man har hela dagen att spendera åt något annat än skolan. Tänk att dega framför tvn med en kopp te. Vore det inte underbart? Det sägs att en bra början har ett bra slut.
 Så jag tänkte efter och fixade mig själv en bra början, tog en dusch direkt när jag klev innanför portarna och vimla in i hemmets trygga dofter. Hade lite hemma-spa, vilket aldrig är helt fel. Ensam hemma, musik och peppad. Naglarna är fixad, håret är utomordentligt bra, sminket är fixat, outfit är exceptionellt perfekt. Nu återstår mat och sedan blir det en sväng till M. Får se vad för något vi hittar på!

- if you can't get someone out of your head, maby they are supposed to be there

 Signed by; ThereseHeavenstone

 Torsdag, fullt schema som alla andra torsdagar. Direkt när sista lektionen blir det att springa till bussen, byta om och dansa. Men dock har jag lite tid varje torsdag innan lektionen börjar, så idag kände jag inte för mat så jag gick och brände min hud lite yttligare till en gulbrun färg eftersom jag har mina aningar om att jag är adopterad från kina. Whatever, det låter som att jag har fått ett beroende, handlar allt om endorfiner? Jag börjar tro det faktiskt, för när jag kliver ur solariumet är jag alltid lika glad och på bra humör. Ja, det handlar nog om endorfinerna!

 Så helgen är spikad och klar, trodde jag ja? Helger är nog den enda tiden jag inte planerar så himla mycket, jag gör vad jag vill. Det jag känner för det gör jag också. Fast lite planer har jag dock.. det behövs fixas lite nya slingor i håret och sedan på söndag blir det ett tidig morgon med simning tillsammans med E och R. Ska bli intressant och braaa, typ som kroppens egna morfin. Endorfin, kanske har jag blivit beroende av ordet?

 signed by; Endorfina Theresia

UTFYLLNAD.

BRUKAR DU:
Titta på dig själv i spegeln: självklart
Sova: vem gör inte det?
Ha ångest: -attacker, ja, ibland! haha
Ta mediciner du inte borde ta: Jag tar mammas medicin för ryggen.. som är till bara henne egentligen
Försöka vara annorlunda: varför skulle jag? :D
Klä dig i svart: svart är elegant, händer ofta jag går i det - ja
Gå i skolan: absolut!
Röka: nej, och dessutom, vem bryr sig?
Ha sex: nej, och dessutom, vem bryr sig?
Ljuga: nej, och dessutom, vem bryr sig?
Hata folk: nej, och dessutom, vem bryr sig?
Lita på folk: har svårt för det

VEM:
Rörde dig sist: inget jag lägger på minnet precis
Vill du slå: nobody
Kysste dig sist: d.s
Kramade du sist: d.s
Sårade dig sist: don't remember
Gjorde dig riktigt glad senast: emma
Fick du sms från senast: har ingen mobil
Ringde dig senast: har ingen mobil
Är vackrast på jorden: aliaune, chad

HAR DU:
Tvångstankar: när det gäller siffror - ja
Brutit några ben: ja
Bra självförtroende: jovars
Sagt jag älskar dig till någon idag: nejj
Varit kär: aa
Dumpat någon: tragiskt nog
Stulit någonting: nej
Lämnat landet: jaa
Tuttat eld på nått: jo, det har hänt
Gjort något olagligt: mjoo

HUR:
Går du: med mina ben, troligtvis
Svarar du i telefonen: pröva ring så kanske du får reda på det
Fördriver du tiden: sällan det behövs så jag vet inte
Ofta diskar du: någon gång i månaden
Ofta städar du: någon gång i veckan
Många stör du dig på: ingen
Ofta träffar du din familj: mamma, nästan varje dag

TROR DU:
Att du kommer bli något: aa, något stort säger pappa
På gud: don't know
Att folk tycker om dig: ajoo
Att fiskar kan tänka: jaa, självklart!
Att du kommer leva länge: absolut, ska ruttna och bli gammal!

 Ensamhet, inte vanlig ensamhet utan avslappnande skön ensamhet. Ja, jag är ensam hemma för mamma jobbar i sthlm så hon kommer inte hem förr än imorgonkväll. Ta vara på tiden? Kan du hoppa upp och sätta dig på.

Jag och Emma gick och pratade igår. Hon gick och klagade på sig själv att hon var en i mängden, precis som alla andra. Och jag gick vid sidan om och klagade på att jag var så annorlunda jämfört med alla andra. Jag med min annorlunda smak när det gäller nästan allt, jag med mitt så korta hår. Min skrikiga jacka, allt jag inte har i klädväg som nu alla andra har. Sen har vi ju min humor, antingen skrattar jag eller så skrattar jag inte. Okej, det låter ganska logiskt men vissa personer skrattar bara för att skratta, andra är verkligen GLADA personer hela tiden och resten vet jag inte.. eh, jo.
 Jag är  "whatever?!" och slapp, men jag älskar dock nagellack, parfymer, hårprodukter.. med tanke på att jag kan inte tänka mig gå i mjukisbyxor på skolan, jag trivs bättre i jeans. Dessutom, har jag mina idéer och jag säger inget mer. Ni som känner mig har ju.. ja, hört talats om allt. och mitt bland allt är jag skolans pluggis med bra betyg. Men jag är som sagt inte nöjd med mig själv om jag inte får högsta betyg på ett prov osv.. ni fattar.

- jo,  vad är jag för en sjuk blandtyp? undrar ni..
 - Jag antar att jag är precis som jag är.. Therese Nilsson. Det blir inte bättre än såhär!
 nu i efterhand förstår jag inte varför jag gick och klagade igår, jag trivs ju med den jag är?

 När klockan slog över till 07.50 hade jag inte fixat håret än. Så jag börjar platta och försöker fixa en någorlunda frisyr. Då kommer den här valpen jag skriver om jämt, jag fick inte vara ensam heller. Han ville leka och busa i sängen, men han förstod inte att jag ville ha plattången för mig själv och hade ganska brottom till skolan. Jag borde sluta vara så självisk och kanske dela med mig av min plattång och tid? Han har trots allt ganska mycket päls. Fast jag vet inte om man brukar platta håret på hundar, kanske är djurplågeri. Vad vet jag.

 Så här är första dagen på en ny vecka och nu på kvällkvisten faller mörkret in fort och allt tidigare för varje dag som går. På något sätt längtar jag efter snön, fast jag tycker inte om kylan eller allt slask. Men nu när det bara är månen som lyser upp blir det alldeles för mörkt och det drar ner på humöret. Man är inte lika pigg och glad lika ofta. Så varför kan inte snön få falla så den kan lysa upp lite?

 Otroligt nog skrev jag min uppsats snabbt, tog nästan 2 timmar att få ihop en och en halv sida. Västfronten, det finns nog inget tråkigare att skriva om skulle jag gissa på. Hoppas på bra betyg iallafall.. Jag kan ju tacka min talang för att skriva isåfall, för jag hänger inte med när det gäller historia i skolan. Tack och lov tog det inte hela kvällen, den ska nämligen vara inne imorgon och jag började som sagt ganska nyligt idag med den.

 Nog om det, jag ska ta mina sista krafter till en promenad resterande tid som är över för att snacka det vanliga man alltid pratar om med Emma, en viktig detalj i livet. Alltid lika trevligt att bli uppdaterad om vad som händer, hänt eller kommer hända. Allt mellan himmel och jord.

 Så helgen är över nu, eller ja, det är söndag förmiddag men söndagar räknas inte. Dom är bara dagar för att återhämta sig efter helgen.

 Yesterday once more; Lördag. Jag sov nästan 6 timmar, sen blev det att vakna. Mitt huvud låg nere vid fötterna och jag bar det under armen då jag skulle förflytta mig. Ungefär så kände jag mig.. Jag var med Emma en stund, har inte varit med henne på evigheter, vilket är så himla synd. Jag trivs med na'! :)

 Närmare kvällen kom då Anna och drog med mig till Alle, sedan drog vi vidare till Robin's fest. Eftersom han nu fyller år idag, så grattis! Eftersom Annas pappas bil inte ville starta så fick jag gå hem. Nog för att jag tycker om att promenera, men det var mörkt, ensamt och kallt och jag skulle gå nästan en halv mil. Det blåste lite lätt, och löven prasslade. Klockan var närmare 1 och jag hörde mina egna fotsteg vilket ledde till att jag trodde det gick någon bakom mig hela tiden. Man vet aldrig med Matfors, men som tur kom jag hem hel. Men min psyke har dock tagit lite skada, och det gjorde inget bättre att jag är mörkrädd heller.

 Och tack för väckningen, den nu 3månaders gamla valpen kom och skulle leka i min säng. Så det går inte att hindra en från att bli sur och arg men Dante(som han nu heter) hade bestämt sig för att jag skulle vakna. Tack! Men efter att se han i ögonen kan man inte längre vara sur. Jag är fascinerad över att hundar kan göra så gott intryck på mig.

Jag har gjort så mycket på så kort tid, har städat hela huset + mitt rum är nu totalt fläckfritt. Jag har ätit, duschat, fixat mig, sett en film.. som sagt. Hur mycket som helst och jag är helt slut. Min fantasi har flyttat så jag har ingenting att göra, slänga in ett inlägg utan fantasi? Det låter ju verkligen inte lovande. Knappast kul att läsa, nejnej.. det här går inte! Jag måste bort från datorn, ska nog sätta mig och pyssla med något.

Och såhär på 1års dagen kommer många överraskningar. Ikväll blir det att jag ska fira med Agnes, Anna och Isabelle eftersom mannen är upptagen ikväll. Jag kommer att tänka på den 10/10-07, och ja, det har gått precis ett år. Jag är utom ord, kan knappt röra mig bara jag tänker på tanken. Amazing! Jag tar tag i alla minnen och lyfter upp dom på hyllan, där får dom vara. Som fina prydnader, varje dag ska jag se upp mot hyllan och le. Tänka på framtiden, att det här är början på det andra året. thnks!
När dag blir till natt blir det övernattning at my place, förhoppningsvis världens godaste frukost(som bara jag kan fixa) på sängen när vi vaknar med världens tröttaste ögon. Ikväll blir det mys. ;D

 11.15 slutar min skoldag. As time goes by värker mina ögon ännu mer, alvedon hjälper inte och hur mycket jag än kyler med skedar som varit i frysen blir ingenting bättre, bara mindre smärtsamt. Jag lipar inte för det, promise. Var i stan vid 4, köpte en take away på barista och gick vidare till en apparat som bränner kroppen till en finare färg. Nämligen ett solarium, och nej, jag är inte beroende och solar typ aldrig men den senaste veckan har det blivit två gånger. Av en ren slump.


 Sen blev det dans, efter det åt jag och mamma snabbmat och diskuterade min deckarnovell som ska vara inlämnad imorgon. Jag tackar henne för all hjälp! Och ibland älskar jag verkligen min mamma, bara för att hon ibland inte är sig lik! Helt plötsligt slänger hon ur sig:
 - Nej, nu orkar jag inge mer, antingen stannar du hemma imorgon och skriver färdigt då eller så får du sitta och skriva själv nu..
- Men mamma? Jag kan ju inte skippa skolan för att jag inte orkar skriva en uppsats?!
- Det kan du visst, du har ont i ögonen, säkert bihålsinflamation eller något.. Jag sjukanmäler dig.
 Så går hon ut ur rummet och sätter sig vid tvn, så olikt henne. Men det tackar jag för. Jag trodde aldrig jag skulle få stanna hemma för ögonens skull, men jag skulle behöva lite sömn och en dos alvedon så kanske det blir bättre någon gång.


 Jo, när jag nu går i övergången mellan två hus i stan så möter jag en helt vanlig tjej. Det är bara vi två där, hon pratar i telefon. Också ger hon mig en hastig blick och vänder sedan bort den som att hon ville ha kontakt med mig. Då vräker hon ur sig "vet du vad, jag pierca bröstvårtorna" till den andra i luren som om det vore en vardagsvana. Och jag kunde inte hålla mig för skratt, hemskt ledsen om jag sårade dina känslor, vem du nu än var.

 Onsdagstema Mys.
 Hade en tidig dag i skolan, efter den drog jag och Anna in till stan för att fixa några ärenden. Men innan gick vi på café Barista för att fika och prata, vilket var grymt mysigt. Ni vet då man bara vill krypa ner i den mysigase stickade tröjan med en kopp varm choklad och se en film. Ungefär så kände jag mig, extremt gosig, det fanns liksom i luften där. Sedan vandrade vi runt i den iskalla tråkiga staden.

 Så imorgon blir det en förändring i mitt liv, efter ett bra långt tag tog mamma fingrarna ur arslet och ringde min skolsyster så imorgon ska jag skaffa intyg så jag kan äta normalt. Laktosintolerant, så äntligen kommer jag få mat som jag kan äta så jag inte spyyyr av att min mage vrider sig upp och ner. Tack mor, äntligen! :)

 Så jag gör min dagliga avcheckning på datorn och sen ska jag dyka ner i mitt pluggande och efter det blir det myyys med världens goaste.

dagens kommentar
- We don't give a fuck, no..

 Igår blev det en dag med mamma på birsta, nya underkläder och ny kuvertväska med plånboksfunktion vill jag nog kalla den. Ja, dvs.. en plånbok med lättare ord! Men huvudsaken var ju att köpa nya möbler till våran källare, eftersom hälften fick slängas typ.. ungefär. Så det blev några nya hyllor och smått och gott som inhandlades.

 Idag är det ingen vanlig dag, det är Annas födelsedag! pknis, (Puss&KramNypIStjärten), och grattis på na'! Ja, jag har fastnad i en torr period utan ord. Typiskt när man har två uppsatser som ska skrivas, en deckarnovell och en berättelse om då.. 1vk. Så jag ska fortsätta torka ut tills jag orkar skriva dom, tills dess ska jag nog slappa, idag ska jag nog se en film. Får se vad som händer, I might find someone who I can spend some time with.  ;)

Gaaah. Bara för att jag inte har något att göra.

 Ibland blir jag tokig på mina alla mina snedsteg som min hjärna tar. Ja, jag har gjort det igen, idag, nyligen. Läste nyss att "Bror" har namnsdag. Men som tur kopplade jag att min brorsa inte hade namnsdag, för han heter ju Robin. Inte Bror, fast jag brukar ju kalla honom det. Jag som precis skulle ta upp mobilen och ringa honom, det hade ju varit lite pinsamt och lura i honom något sådant. Att han skulle haft namnsdag idag.. Ärthjärna, ja, den är nog inte större än en ärta ikväll. Jag behöver min sömn nu, iallfall.. Grattis storebror på Namnsdagen.. hehe.

 Min blogganda har försvunnit, bara blåst ut genom fönstret och jag hann inte greppa tag i den. Den drog sin väg. Kanske tar en paus från allt bloggande för att leta reda på den igen! So I'll keep on trying, just like the sun above I'll come shining trough..

 Min underbara ska släppa ett nytt album, 25 November, då kommer jag stå i affären och köpa det, först av alla. Rama in fodralet ovanför sängen och njuta av skivan. Jag längtar även tills den 14 oktober, dags för en ny låt! :) Grattis till karriären hjärtat! <3

 Nu är den många datum, snart är det även den 10oktober, då var det ett år sedan jag träffade honom för första gången! Ett helt underbart år tillsammans och fler ska vi dela :D :D <33

 Jo, idag var det avslutning för utesäsong/början för inomhus med laget på Nöjeshallen. Käkade först pizza sen var det 3 -kamp, gokart, laserhallen och sen var det sån här tjurridning! En garanterad lyckad dag, verkligen roligt kan jag säga! Gick vilt till under vissa perioder, haha..

We are too deep in this shit. Yeah, we take this too serious.

 Min weekend har hitills varit otroligt avkopplande, med världens godaste mat. Igår var det någon fet köttbit som serverades med sallad osv.. Idag var det älg och hjort på menyn, vilket var otroligt gott. Jag har även unnat mig lite godis och diverse gott.

 Nog om mat, idag var jag i en fantasivärld i ungefär 20minuter. Jag måste verkligen berätta om hur härligt det var. Drömde om sommarens varmaste dagar, med en glass i handen och bara ligga och se ut över havet. Stillsamt och otroligt skönt. Kände värmen omkring mig. Men så var det ju inte riktigt så som jag hade hoppats på, första steget ur solariumet och jag möttes av kyliga vindar. Hösten är här, men jag tar vara på en mysig höstkväll och ser en otroligt fin film. The notebook, vet inte hur jag kunnat missat den i hela 4år. Men nu har jag sett den, vilket är stort.

 Resten av dagen har gått långsamt, men fridfullt. Regnet tog sin fart igen och jag har tagit igen min andning. Jag är helt plötsligt redo för en ny vecka med fullt schema. Tack och lov att det finns ställen man kan resa till och bara ta det lugnt, det tackar jag för!

Så nu har jag tagit min packning och flyttat ett antal kilometer, långt bort från mitt vanliga vardagsliv. Mina vanor förändras under en helg och mina regler bryts, eller ja.. lättare sagt; jag äter mer onyttigt. Haha. Men jag har min weekend och andas och tar det lugnt, vilar ut, äter gott och sedan kör en fin hemkomst för att åter gå tillbaka till mitt mer normala liv med samma gamla vanor. Fullt schema och business upp i arslet.

Nu känner jag för något mer fantasifullt, ska nog gå en sväng. Kanske hyra en film eller två, köpa något gott att äta. Aldrig fel, för det är lika bra att skämma bort sig när det bara gäller en enda helg. En weekend är något speciellt, så jag tar vara på tiden.

Jag vaknar av ett sms, två sekunder faller ett till sms in. Mina ögon spärrades upp och lika fort vänder jag blicken för att kolla på klockan, 09.05. En lättnad, nu kan jag slappna av hela dagen.
 Mamma sa redan igår att hon behövde min hjälp, plus att min feber är inte fullt borta så hon sa att hon skulle sjukanmäla mig så jag blev hemma. Tydligen hade hon gjort det, nog för att jag aldrig trodde hon skulle göra det. För det är alltid hon som tvingar en till skolan med fetaste förkylningen. Men nu hade jag bara lite feber och ont i ryggen.

 Första jag gör är att jag slänger mig upp och hoppar ner i min lilla morgonrock och tassar fram till fönstret för att kolla om regnet är kvar eller borta. Det var blött ute, men det regnade då inte. Tack, tack för att jag slipper stå ut med det. Så jag trasslar mig igenom mitt rum och äter någon macka, sätter mig här och funderar på vad jag ska göra idag. Städa rummet behövs göras, fast jag ska nog hjälpa till att röja i källaren, där det ser ut som ett bombnedslag. Haha.

Måste bara berätta att igår kom Micke förbi, med hans nyinköpta hund. Dante, på 9 veckor. Världens sötaste valp som jag nu råkade bli tvingad att ta hand om i ungefär 2 timmar vilket kändes som 20 minuter. Hundar, hur kan dom fylla en med en sådan lycka på bara några sekunder? Så jag skulle gå ut med han en liten bit, ett nytt ställe och nya saker han aldrig sett förut. Vilken fegis, han satte sig flera gånger och vred huvudet lite snett och gnällde lite tyst. Så man blev tvungen att sätta sig ner och dom kom han direkt och skulle sitta mellan benen. Antar han var rädd, vilken sötnos. Vilken pärla!

Så här är början på min natt, min berättelse.

 Jag svär, jag tar tillbaka varje ord. Varje mening som har med regn att göra, regn är inte lycka. Regn öser ner och det är ett tecken på att något dåligt kommer hända. Kvällen gick och jag kände det, det låg i luften. Kunde bara inte ana vad. Febern kom, min kropp blev lam och luften flög ut ur mina lungor. Klockan närmade sig nio, sängen väntade.
 Det var den oskrivna meningen, mening om en händelse. Är det här, är det inom 100meter, andra sidan jorden? Det händer överallt, alla drabbas någon gång av en händelse. Då man inte är beredd och då kroppen ligger högt i en feber ska man försöka sova i en kvav närvaro.
 Någon gång efter 21.32 föll jag in i den djupaste sömnen, men den varade inte länge. Regnet slog mot fönstret och mina ögon vandrade, från vägg till vägg utan att jag riktigt såg vart väggarna var. Men jag visste, jag hade sett de förut. Men väggarna drivs med en svag kraft närmare. Inom en minut är jag kvävd av all ångest och oro. Något var fel, och det var inte bara min mardröm.
 02.24: Regnet fortsätter forsa och jag vaknar av en röst. Verklighet eller dröm? Jag minns inte första tanken, men jag var inte riktigt vaken. Jag låg vid sidan och såg mina rörelser. Hur jag snabbt ställer mig upp, ser den ljus skuggan och drar på mig kläderna. Tar en ficklampa, skor och på med jackan.
 Mamma hade panik, så det var bara att trösta och säga att allt skulle ordna sig. Fast jag visste att det var problem som skulle komma. Men det är som det alltid brukar vara, allt är som vanligt. Vi har tagit mycket och jag antar att mycket mer väntar någonstans. Bara anfalla och se hur man hanterar det.
 Jag såg det i min mammas ögon, den blicken av besvikelse och oro. Oron över om det alltid kommer vara såhär.

 När jag stod men regnet piskande mot ansiktet, men en kratta i handen och en ficklampa i munnen trodde jag att det var kört. Att allt vatten skulle fortsätta forsa ner mot garaget och fylla hela väggen, hela källaren. Jag såg alla pengar bara flyga iväg, alla sparpengar till renoveringen som vi nu har planerat i så många år. Kanske dags att flytta, börja om på nytt?
 Klockan närmar sig 3, vattnet öser ner och mina fötter var som istappar. Pågrund av allt vatten i källaren fanns det inte en chans att hämta stövlar så det blev vanliga skor. Jag hade vatten ungefär 20cm upp på benen, försökte rensa i bäcken. Rensa bort allt det dumma, alla löv och allt skit. Det hjälpte, när klockan slår om till 04.00 hr vi allt under kontroll(trodde jag). Bäcken levde på, men kontrollerat och nu forsade det inget mer vatten mot nergången till garaget.
 Jag tar ur ficklampan och ser min omkring, ser in mot skogen och glömmer bort all min rädsla för mörker och små utrymmen. Men så plötsligt griper den tag i mig, något är runt mina fötter och paniken kommer. Jag slänger ut ficklampan ur munnen och hoppar av ilska. Som tur var det bara en ståltråd som jag fastnat i.
 Ögonen hade vant sig vid mörkret, men det var fortfarande väldigt svart.
 
 Jag drar av mig jackan och hänger den ovanför en handduk. Drar av mig kläderna och på med en torr tröja. Känseln i fötterna var sen länge tillbaka borta. Som två klumpar som man släpar på.. en extra tyngd. Så jag trippar ned för trappan, tar första klivet i vattnet och känner hur iskallt det verkligen va. Jag driver mina steg i längtan efter sängen, sömnen och täcket. Jag ser ut över rummen, allt är förstört. Stövlar, jag måste ha stövlar. Öppnar dörren till garaget och ser stövlarna flyta omkring bland alla saker. Driver vidare och tömmer dom på vatten. Det var nu ungefär bara 20cm med vatten, det hade blivit bättre men långt ifrån torrt.
 Stövlar på, nu gäller det bara att rädda de viktigaste sakerna från att förstöras. Så vi börjar med badrumsmöblerna, gick vidare och plockade och bar i en tom miljö. Jag såg alla saker och hörde alla småljud. Jag hörde hur vinden väsnades utanför och jag hörde mina egna tankar. Mina andetag var tunga och jag kände att febern var kvar.
 Tystnade var nog värst, om man tänker på den nu efteråt. Vi sa inte ett ord, det var som en oskriven lag. Tystnad, annars bryter hon ihop. Vi sa inte ett ord till varandra när vi var där nere. Det var ihåligt och jag såg inte längre min mammas ögon, hon var någon annanstans under ytan. Hon gömde allt, tankar och känslorna. Vi som så lätt brukade kunna prata om allt. Så min kropp orkade inte bära en enda möbel till, försöka lappa ihop alla flyttlådor som nu ramlat. Alla saker, tallrikar, glas som gått sönder i tusen bitar. Flyttkartongerna som var fint uppradade i ett hörn, när vattnet kom mjuknade kartongen och allt hade rasat. En stereo och mina fina stora högtalare var fyllda med vatten. Mormors gamla möbler var så gott som förstörda. Det enda mamma nu hade kvar av henne, förutom blomman i fönstret som hon avgudar. Alla andra möblerna och även Mickes saker hade tagit skada.

 När min kropp bara sa nej kunde jag inte röra armarna längre, utan ett ord steg jag upp från trappan, drog av mig stövlarna och la mig i sängen. En sista blick på klockan och den slog över till 05.03. Hur ska allt sluta.

 Så jag vaknar inte av väckarklockan, jag vaknar av att jag hör hur någon knappar hastigt på en telefon. Jag förstod att det var Mamma, så jag gick upp. Kände hur huvudet värkte och allt var tyngre än vanligt. Febern var kvar och jag hasade mig ner för att gå på toa. Tog av mig strumporna för att inte blöta ner för mycket kläder. Sedan sätter jag mig ner och knaprar på min macka. Det är lika tyst som det hade varit samma natt och jag ser upp och möter hennes ögon. Röda av trötthet och alldeles blanka att man kunde spegla sig själv i dom.

 Skola, ett prov. Jag måste hasa mig till skolan, står inte ut med tystheten hemma men samtidigt trycker febern ner en så mycket att man bara vill slänga sig i sängen och aldrig mer vill vakna upp. Inga frågor, inga svar. Min närvaro var där, men jag var på ett helt annat ställe. Vad skulle jag ta mig till, alla ord jag försökte formulera till meningar smetades ut över hela pappret. Jag fick inte in ett piss. Ingenting. Så jag somnar till hjärtats slag under idrotten, matten och så var det dags för provet. Jag sitter och får pappret framför mig, jag vet svaren. Men jag förstår inte vad jag håller på med, vad jag läser eller ingenting. Orden står där som främlingar, har aldrig sett dom förut. Som något nytt jag inte har ett svar på, förstår ingenting. Så jag skriver fyra korta meningar på fyra svar. Sen tar jag mig själv och går därifrån. Ångest, över att allt bara gått snett. Åt helt fel håll. Icke godkänd, jag får ta det. Ett omprov är bättre än ingenting alls.

 När jag öppnar dörren ser jag hur mamma sitter vid datorn och jobbar, telefonmöte. Så jag tar en macka och slänger mig i sängen. Ser på ett gammalt avsnitt av Prison Break. För jag vill bara komma bort från allt kaos, driva mig in i en dröm bort från verkligheten. Så var middagen färdig, en tugga och sedan får jag inte ner mer.  Känner hur magen tar emot, jag fryser samtidigt som jag svettas. Krossad tysthet, hon ber mig äta men jag förstår inte orden så jag ställer mig upp och går mot datorn.

 När tystnaden går emot mig, då jag blir stum och inte ett ord vill komma ut. Hur myckt jag än försöker får jag inte ut ett enda ord. Det finns då bara en sak att göra, skriva. Skriva är som en slags terapi för huvudet. När man ser alla ord formar sig, går från min hjärna med impulser sen finns dom där på skärmen. Jag har hittat min filosofi, precis som dom säger. Jag har min syn på livet, min filosofi som är ingen annans lik. Jag har hittat mig själv för längesen, jag har allt jag önskar. Men ändå blir allt så fel och då känns det som om man förlorat allt.

 Framtiden håller på att förändras, se dig omkring. Ser det ut som om någon bryr sig?

 Ja, jag älskar regnet. När man sitter i soffan med en film omkring sig, har precis gjort iordning något gott att äta. Ser en film och borrar ner huvudet i kudden och njuter av stunden. Samtidigt hör man hur regnet öser ner och jag slappnar av och använder alla sinnen för att bara ta vara på stunden. Det är nog det jag älskar med regnet, att höra hur det öser ner och ingen kan stoppa det. Regnet gör som det vill liksom.
 Sedan tar man en promenad, nytta blandat med nöje. Jag hör hur det smattrar på paraplyet, det enda som håller mig ifrån regnet är just det smala ytan formad av en rund cirkel. Luften är ren och frisk och man känner verkligen friheten när man andas. Friheten att göra vad man vill. Så de sista 200 meterna fäller jag ihop paraplyet och vandrar fritt i regnet. Vilken befrielse, känna den kylan mot kinden.

Ja, jag älskar regnet.

 Men lite jobbigt är det då alla löv fastnar som klistermärken på skorna, minde snyggt. Och speciellt då man ska gå i ett par skor med 7cm klack, hur smart är man om man väljer dom skorna då man ska gå ungeför 5km om inte mer? Det osmartaste jag har gjort idag iallafall. Men om man råkade plumsa ner i en vattenpöl så blir ju bara klacken och en liten del av tårna blöt. Hihi..

Yesterday once more; Antwan kom upp för att kolla lite biologi med mig, men vi hamnade vid datorn och kollade på filmer på youtube. Skrattade så mycket så jag fick ont i magen, vilket händer ibland.

 Jag vaknar av ljudet när regnet hastigt slår mot fönstret, kollar mot taket och inser att klockan bara är halv 6. Under den tiden jag vaknade första gången och andra gången sov jag djupt. Jag hade nog inte vaknat av att en bomb skulle slå ner i huset. Väckarklockan slog igång min hederliga morgonradio, men jag vaknade inte. Har blivit en vana att lyssna på radio den tiden jag fixar mig innan skolan, pågått i ungefär 4-5år nu. Men denna morgon var jag inte utvilad, jag var seg och vaknade inte förr än en halvtimme efter att radion slogs igång.

 Så bara för det har har jag varit efter i schemat hela dagen(nästan), men nu har jag hunnit ikapp. Kom nästan på gränsen försent imorse, + att vi har bengt som stänger dörren efter typ någon minut. Är man inte där då blir det återläsning. Men jag slängde av mig regnkläderna i skåpet, springer upp och jag möter hans steg och hinner lirka in mig innan han nu stänger dörren. Pustochflämt, äntligen kunde man andas ut.

 I brevlådan låg filmen som jag beställde, synd bara att jag kom på att jag hade sett den en gång förut. Ganska typiskt mig, jag och mitt minne. Hualigen. Men vad gör det, en film rikare och inget slår en mysig film i detta väder.