Be calm my life, my all

Jag kanske borde plugga? Jag borde tvinga mig själv till det.

Men jag kan inte hindra mig själv längre. Jag sitter och försöker förstå mig på en värld full med besvikelser. Vänskap för mig är något jag alltid värderat som mest. För det var vänskapen jag vände mig till då allt annat inte verkade fungera fullt ut. Det var vänskap som fanns där hela tiden. Något jag aldrig tvivlat på en sekund. Och nu sitter jag ändå med tårfyllda ögon och ett hjärta som gör ont.

Men jag trodde nog aldrig att de någonsin skulle våga hugga, aldrig någonsin trodde jag att jag skulle sitta här och fundera på vad som är nästa steg.

Jag kanske fastnade i en trygghet hos någon annan och glömde bort att bevara min trygghet i mig själv. För jag har haft ett förhållande till mig själv i 16 år och har bra många år kvar. Jag kanske borde fokusera på att gå tillbaka till att vara min bästa vän. För under denna tid kommer de andra och de går, men den enda levande, älskande människa som alltid kommer stå kvar - det är jag. Jag kommer alltid finnas där.



Felbedöm aldrig det mest trofasta hjärtat.




Kommentarer
Postat av: linda

jag saknar dig <3

2009-11-25 @ 22:37:55
URL: http://lsjoedin.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0