Borttappad någonstans mellan alla lakan.

Det börjar någon gång då du driver dig bort.
Det är då jag inser vad du egentligen betyder.
Jag vill linda in mig i ett täcke och aldrig riktigt titta ut.
Släcka lamporna och blåsa ut alla tända lågor.

Vägrar att möta din blick, för jag vet att du skulle se min sårbarhet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0