The bells of New York City.

Jag börjar hitta mig själv. När jag slutade fundera så försvann min blindhet.
Jag ser min plats här på jorden och mina mål i livet, de större och de små delmålen på vägen. Att en sådan enkel relation till sig själv kan vara så svår. Att se på sig själv och trivas med den man är till hundra procent.
Jag vet inte vad jag väntat på alla dessa år. En bekräftelse, en förändring, någon annan, en brännhet flamma, långvarig lycka, kärlek, en räddning?
Låt oss inte vänta längre, låt oss leva och le tillsammans. Precis som vi är.

Lots of love, Therese

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0