Låt dom vara och låt dom andas.
Jag kan inte hjälpa att undras, när gick vi över till att dagligen kritisera människor istället för att bry oss om sådant som verkligen är värt att bry sig om?
Har det alltid varit så här eller har jag öppnat mina ögon allt mer för varje dag som går?
Jag ser ner på dessa dömande människor. Kan dock inte säga att jag inte varit där, i träsket och hackat på någon, för det har jag. Men jag tänker på vad jag säger numera. Det som är onödigt och kan såra, det som inte angår mig - det angår inte mig. Då kan jag lika gärna hålla käften och tänka på de saker som angår mig. Det som gör mig lycklig och det som gör mig olycklig.
Att hjälpa en människa till att bli omplacerad i samhället. Vem är värd det? Oavsett bakgrund. Gör inte denna person dig något nu, låt henne/honom vara. Spelar du den mogna eller leker du med elden?
Man behöver inte visa glädje, men man behöver fan inte heller plåga.
Kommentarer
Trackback
