Jag landade i mitten av 110 mil.

På fredag kommer min bror ner och stannar över natten innan fortsatt resa. Jag saknar familjen mest och självklart mina allra närmsta, vackra vänner som också räknas in till den kretsen. Annars har jag det mesta här i Vinterland. En hemtrevlig lägenhet, vänner, lite släkt, en underbar skola och jag har hittat en bra balans i livet.

Men min älskade familj bor alldeles för långt borta. Antingen är det 55 mil ner eller 55 mil upp.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0