I jakt på något vackert.

Allting som jag trodde var så långt borta hade plötsligt hunnit ikapp. Kärlek och glädjen kom hand i hand med solens strålar. Vårens tesmaker hade landat i skafferiet, blommigt och sött. Precis som jag ville ha det. Snön smälte och jag vandrade tyst i mina slitna, röda promenadskor. Känslorna vällde fram och jag kunde inte sluta längta efter mer. Mina frusna, spruckna händer mötte våren med glädje.

"Kära Du, ge mig mer", tänkte jag och log mot ljuset.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0